Ferronol järntillskott


BioMedica_Feronol_S4A5065_premium

Naturligt välsmakande järntillskott

Användningsändamål

Ferronol® är en utmärkt produkt för den som bör öka sitt järnintag.

Ferronol® är ett svensktillverkat flytande järntillskott som effektivt stärker kroppen och ökar energinivån
– samtidigt som det är skonsamt för magen.

Ferronol® är marknadens mest kraftfulla flytande järnpreparat; dagsdosen innehåller 21 mg järn. Förutom järn innehåller preparatet flertalet vitaminer som främjar upptagningen och effekterna av järn i kroppen. Ferronol® innehåller rikligt med vitamin C och B samt folsyra.

Ferronol® innehåller också folsyra, bioflavonoider och en rad viktiga vitaminer från svarta och röda vinbär, nypon, lingon och nässla.

Ferronol® är allsidigt och kan användas vid för låga järnvärden i alla skeden av livet.

Innehåll: 500 ml/flaska.
Rekommenderat dagligt intag: 15 ml (intages i samband med måltid).

Detta är ett kosttillskott. Rekommenderad daglig dos bör inte överskridas. Kosttillskott bör inte ersätta en varierad kost och en hälsosam livsstil. Förvaras utom räckhåll för små barn.


Köp här

kr205.00Lägg i varukorg


Information

Mot trötthet
Mot allmän kraftlöshet och stress.
För att upprätthålla motståndskraften och en god allmänkondition.

Vi rekommenderar Ferronol® till:
Gravida och ammande mammor
Skolelever
Idrottare och motionärer
Vegetarianer
Konvalescenter och äldre
Bantare

Det livsviktiga järnet
Järn är ett livsviktigt nödvändigt spårämne. Vi måste få järn ur kosten eftersom kroppen inte själv klarar av att bilda det. Merparten av kroppens järn finns i hemoglobinet i de röda blodkropparna. Hemoglobinet har viktiga uppgifter i kroppen. Det transporterar syre från lungorna till olika delar i kroppen, och koldioxid, som bildats i olika vävnader i kroppen, med hjälp av lungorna ut via andningsluften. Järn är avgörande för detta syretransportsystem.

Kroppen behöver järn för att bilda nya blodkroppar. Järnbrist sänker hemoglobinvärdet, vilket också kan bero på ensidig kost eller störningar i järnupptagningen. Järn är också viktigt för cellernas andning. I cellandningen deltar flera olika enzymer, som behöver järn för att fungera.

Ferronol® – allsidig och med mångsidiga effekter
Med den mångsidiga sammansättningen i Ferronol® har man velat garantera ett så gott järnupptag som möjligt. I och med att järnet tas upp i blodet redan i tunntarmen, slipper man de typiska magbesvär som många järnpreparat orsakar i tjocktarmen.

Ferronol® innehåller flera beståndsdelar som främjar järnupptaget; vitamin C och B, nyponextrakt, nässelextrakt och fruktsyror från bärjuicer.

Nyponextraktet tillför produkten en liten mängd naturligt C-vitamin. Nyponets och nässelextraktets huvudsakliga uppgift är att skapa en naturlig miljö för järnet och C-vitaminet. Dessutom innehåller de – förutom fruktjuicer – flavonoider och mångsidiga antioxidanter. Antioxidanterna skyddar järntillskottet och kroppens celler mot oxidation.

B-vitaminerna och i synnerhet B12 och folsyra stärker järnets effekter. De har en mycket viktig uppgift i nybildningen av röda blodkroppar.

B-vitaminerna har dessutom många viktiga uppgifter i kroppen. De kallas ofta “energivitaminer”. B-vitaminerna är vattenlösliga. De tas lätt upp i kroppen, men utsöndras också på motsvarande sätt lätt ur kroppen.

Ferronol ® innehåller inte jäst, honung, druvsocker, fruktossirap, alkohol, laktos, gluten eller korgblommiga växter som kan ge upphov till allergier.

FERRONOL® är ett allsidigt järntillskott som innehåller hela 21 mg järn per 15 ml/dagsdos.

Dosering
Vuxna 15 ml om dagen
Skolelever 10 ml om dagen
Intas i samband med måltid.
Ta gärna dagsdosen i 2-3 omgångar om din mage är extra känslig mot järnpreparat.

FERRONOL® finns i 500 ml med 33 dagsdoser per flaska.

Våra produkter består av färskvaror därför är de datummärkta.
Bäst före datum avser oöppnade förpackningar.

Ferronol

Ferronol

– en välsmakande och kraftfull järnkälla. Ferronol är ett svensktillverkat flytande järntillskott som effektivt stärker kroppen och ökar energinivån – samtidigt som det är skonsamt för magen. Ett högt järninnehåll gör Ferronol till ett av marknadens mest kraftfulla järntillskott. Ferronol innehåller också folsyra, bioflavonoider och en rad viktiga vitaminer från svarta och röda vinbär, nypon, lingon och nässla. Ferronol är ett allsidigt järntillskott, innehållet gör att Ferronol kan användas vid för låga järnvärden i alla skeden av livet. Rekommenderat dagligt intag är 15 ml. Intages i samband med måltid. Omskakas före användning. Rekommenderat dagligt intag bör ej överskridas. Kosttillskott bör inte användas som alternativ till en varierad kost. Öppnad flaska förvaras svalt och oåtkomligt för barn.

 

Ingredienser:

Fruktkoncentrat från röda och svarta vinbär, lingon, röd druva, nässelextrakt, nyponextrakt, konserveringsmedel (kaliumsorbat).

 

En dagsdos Ferronol innehåller ( % DRI):

Vitamin C                60 mg         75 %

Järn                         21 mg       150 %

Vitamin B6            1,5 mg       107 %

Vitamin B2            1,3 mg         93 %

Vitamin B1            1,1 mg       100 %

Folsyra                 400 µg        200 %

Vitamin B12             2 µg          80 %

 

Ferronol innehåller inte jäst, honung, druvsocker, fruktossirap, alkohol, laktos, gluten eller korgblommiga växter som kan ge upphov till allergier.

 

Järn

Järnets huvuduppgift i kroppen är att transportera syre från lungorna till alla kroppens celler. Järn är också viktigt för andra processer i kroppen, exempelvis vid bildning av arvsmassa och i många enzymreaktioner. Kroppens järnförråd får inte vara för litet. För låg järnhalt ger trötthet, håglöshet och koncentrations-svårigheter. Även en måttlig järnbrist kan påverka hjärnan. Ofta innehåller kosten inte tillräckligt med järn och många behöver därför ett extra järntillskott. Detta gäller speciellt ungdomar, fertila kvinnor och äldre personer. Även stress eller stark fysisk ansträngning tär hårt på kroppens förråd av järn. Vegetarianer och bantare har ofta en järnfattig kost som kräver extra tillskott. Blodgivare ligger också i riskzonen för att drabbas av tillfälligt låga järnvärden.

Folsyra

Folsyra behövs för nybildning av celler, bland annat de röda blodkropparna. Likaså behövs folsyra för att kroppen ska kunna utnyttja den blodbildande vitaminen B12 fullt ut. Viktigt vid graviditet för normal fosterutveckling och för att minska risk för ryggmärgsbråck.

Vitamin B1

Vitamin B1 – tiamin, är en viktig vitamin för kroppens energiomsättning av kolhydrater, protein och fett. Vitamin B1 behövs för att frigöra energin i maten. Nödvändig för att kroppens muskel- och nervfunktioner skall fungera normalt.

Vitamin B2

Vitamin B2 – riboflavin, är viktig för förbränning och omsättning av proteiner, fett och kolhydrater. Viktigt för att tarmslemhinnor, hår, hud och naglar skall fungera normalt. När kroppens energiomsättning ökar, ökar också behovet av vitaminet.

Vitamin B6

Vitamin B6 – pyridoxin, har nyckelfunktioner vid nedbrytning och uppbyggnad av proteiner samt för omsättning av kolhydrater, essentiella fettsyror och nukleinsyror. Anses också ha betydelse för mineralämnenas transport över cellmembranen.

Vitamin B12

Vitamin B12 – kobalamin, krävs för bildningen av röda blodkroppar och för nervsystemets funktion. Vitamin B12 samverkar i viktiga processer i kroppen tillsammans med folsyra. Samspelet mellan vitamin B12 och folsyra påverkar de röda blodkropparnas upptag av folat.

C-Vitamin

C-vitamin har många viktiga uppgifter i kroppen, C-vitamin behövs för bildandet av bindväv i blodkärl, hud, tänder och skelett. C-vitamin är en viktig antioxidant och deltar därmed i kroppens försvar mot fria radikaler. Absorptionen av järn underlättas vid närvaro av C-vitamin, en ökning av järnabsorptionen har observerats när C-vitamin mängden i en måltid är 25-75 mg eller mera. C-vitamin anses dessutom vara nödvändig för utnyttjandet av folacin och vitamin B12. 

Järntillskott

Olika typer av järntillskott

Vilka skillnader finns det mellan olika järntillskott?

Det är stor skillnad mellan de olika tillskotten som finns på marknaden idag. Det gäller att skilja ut om det är ett högdostillskott eller ett lågdostillskott. Ett högdostillskott innehåller ofta icke-hemjärn, medan ett lågdostillskott kan innehålla både icke-hemjärn och hemjärn. Ett högdostillskott innehåller ofta 60-100 mg järn i tablettform. Högdostillskottet används i första hand i terapeutiskt syfte, för att så snabbt som möjligt återställa järnbalansen i kroppen vid anemi. Ett lågdostillskott innehåller mindre mängder järn, 10-30 mg per dagsdos. Ett lågdostillskott är ämnat att användas under en längre tid som ett kosttillskott. Ändamålet med ett lågdostillskott är att återställa en järnbrist samt att förebygga obalanser som kan komma vid dagliga förluster av järn.

Flytande eller tablettform?

Fördelen med ett flytande järntillskott, gentemot järntillskott i tablettform, är upptaget av järn i kroppen. Ett flytande järntillskott tas snabbare upp i kroppen, vilket gör att tillskottet av järn har en snabbare effekt i kroppen. Biverkningar i form av besvär med trög mage, förstoppning eller diarré är också mindre med ett flytande tillskott.

Vilka biverkningar kan järntillskott ge?

Magbesvär av typen trög mage, förstoppning, diarré och magsmärtor är ganska vanliga vid högdoserade järntabletter. Biverkningarna gör att många avbryter behandling för att de inte orkar fullfölja den. Lågdostillskott har sällan biverkningar och betraktas som ett säkrare sätt att återställa järnbalansen i kroppen med. Missfärgning av tänder kan förekomma i vissa fall, detta brukar kunna avhjälpas med rejäl tandborstning.

 

Vem behöver extra tillskott av järn?

Gravida

Varför ökar kroppens järnbehov under graviditeten? Under en graviditet behöver blodmängden öka för att blodcirkulationen till fostret skall vara tillräckligt bra. Moderns blodmängd ökar med 50 % under graviditeten. Fostret och livmoderkakan skall också ha ett extra tillskott med blod och järn. Kroppens dagliga järnbehov ökar från 1-2 mg per dygn i början av graviditeten till 8-9 mg i slutfasen. Under den senare hälften av graviditeten ökar kroppens upptag av järn. Denna ökning är inte tillräckligt stor för att täcka det totala järnbehovet. Därför behöver de flesta gravida kvinnor komplettera sin kost med ett tillskott av järn för att klara underskottet av järn.

 

Hur stort är järnbehovet hos gravida?

Gravida löper en mycket större risk att drabbas av järnbrist, om inte ett extra tillskott av järn tillförs. En graviditet medför ett ökat järnbehov, detta beror på det ökade antalet röda blodkroppar, järn till fostret och till livmoderkakan. Under de första månaderna av en graviditet kan järnbehovet minska, detta beror på den uteblivna menstruationen, fostrets behov av järn uppstår inte förrän under den senare delen av graviditeten. Under en graviditet ökar järnbehovet med ca 1000 mg, 500-600 av dessa behövs under senare delen av graviditeten. Järnbehovet är ca 7-8 mg per dag och detta kan aldrig uppnås utan ett extra tillskott av järn.

 

Kvinnor

Mer än var tredje kvinna i fertil ålder lider av järnbrist. Nästan var tredje kvinna har så kraftiga eller långvariga menstruationer, att kroppen förlorar mer järn än vad som kan tillgodogöras via kosten. Ett extra järntillskott kan därför vara nödvändigt för att återställa järnbalansen.

Varför drabbas kvinnor oftare av järnbrist än män?

Järnbalansen i kroppen är ett resultat av kroppens intag och förlust av järn. Kvinnors kroppsvikt är lägre än männens, detta gör att kvinnornas kaloriintag också är lägre. Kvinnans menstruation gör att många kvinnor har en negativ järnbalans, därför har kvinnor ofta ett behov av ett extra tillskott av järn.

 

Varför har kvinnor järnbrist?

Nästan var tredje kvinna i fertil ålder har så kraftiga eller långvariga menstruationer, att kroppen förlorar mer järn än vad som tillförs via kosten.

Dagligt intag

Järninnehåll i kosten                  5 – 6 mg/1000 kcal

Genomsnittligt upptag               ca 5 – 10 %

Intag vid 2000 kcal om dagen   1,0 mg

Dagliga förluster

Urin, svett, avföring   0,5 – 1,0 mg

Menstruation              0,3 – 1,0 mg

Total daglig förlust    0,8 – 2,0 mg

Om ett dagligt intag på 2000 kcal inte tillför kroppen mer än ca 1 mg järn, uppstår det ett bristtillstånd. Under en graviditet uppstår ett kraftigt förhöjt behov av järn, det är därför nödvändigt med ett extra tillskott av järn för att minska risken att hamna i ett bristtillstånd.

 

Ungdomar

Ungdomar lider ofta av trötthet och energilöshet, detta gäller framför allt unga flickor som har börjat menstruera. Trötthet och brist på energi i tonåren kan vara tecken på järnbrist, vilket ofta beror på ett allt för lågt kaloriintag och en för dåligt sammansatt kost. Ungdomar har en tendens att hoppa över måltider och äter istället godis eller snacks istället för en riktig måltid. En annan stor grupp ungdomar som löper en större risk att drabbas av järnbrist är vegetarianer, många unga tjejer undviker kött som är rikt på järn. Olika ideal och dieter präglar ungdomar och detta är inte till någon större hjälp vid val av en näringsriktig kost. Även pojkar ligger i farozonen, med trötthet och energilöshet som tecken på en dålig och näringsfattig kosthållning.

 

Varannan flicka i tonåren har järnbrist!

Järnbrist bland flickor i tonåren har ökat med nästan 32 procent sedan 1995. Detta är en av slutsatserna, som professor Lena Hulthén, professor i klinisk nutrition vid Sahlgrenska Akademin på Göteborgs Universitet har kommit fram till i sin forskning. Lena Hulthén har undersökt 600 flickor och lika många pojkar i årskurs nio vid två tillfällen, år 1994 innan järnberikningen slopades, och år 2000 fem år efter att den togs bort. 1994 bedömdes 38 procent av flickorna ha järnbrist. År 2000 hade 50 procent av dem för låga järnvärden.

Behövs järn?

Järn, behövs det?

 

Varför behöver kroppen järn?

Järn är en viktig beståndsdel i ett protein som heter hemoglobin, hemoglobin är ett blodfärgämne, det röda färgämnet i de röda blodkropparna. De röda blodkropparna transporterar syre från lungorna till alla delar av kroppen, när syret avlämnas transporteras koldioxid tillbaks till lungorna för att sedan följa med utandningen.

 

Var i kroppen finns järnet?

En vuxen person har mellan 3-5 gram järn i kroppen, detta varierar beroende på kön och vikt. En kvinna har ca 35 mg per kilo kroppsvikt, män har ca 50 mg per kilo kroppsvikt. Utav kroppens totala järn är ca 65 procent bundet till hemjärn, som finns i blodets hemoglobin. En mindre del av hemjärnet finns i färgämnet som finns i musklerna, myoglobin. Alla kroppens celler innehåller hemjärn, dock i en väldigt låg koncentration.

 

Varför är det nödvändigt med ett extra tillskott av järn?

Kroppens normala dagliga förlust av järn genom, svett, urin och avföring är ca 0,5-1,0 mg. Kraftiga menstruationsblödningar eller andra typer av blödningar kan också kraftigt påverka förlusten av järn. Denna dagliga förlust av järn måste ersättas via kosten.

Dagliga förluster via urin, svett   0,5 – 1,0 mg

Menstruation                                 0,3 – 1,0 mg

Totala dagliga förluster                 0,8 – 2,0 mg

Vårt moderna samhälle går mot alltmer stillasittande arbete och fritid, detta gör att vårt kaloribehov minskar. Vi äter mindre än tidigare och därmed minskar tillskottet av järn via kosten. Den minskade mängden järn i kosten gör att allt fler människor behöver tillföra kroppen ett extra järntillskott.

 

Kan man få i sig för mycket järn?

Under de första åren i en människas liv utvecklas en funktion i tarmen som reglerar upptaget av järn. Upptaget anpassas efter kroppens behov. Detta gör att när kroppen har ett ökat behov av järn är upptaget större, motsvarande gäller när behovet inte är lika stort, ett minskat upptag vid en god järnstatus. Hos riktigt små barn är funktionen inte utvecklad, detta är gör att järn i större mängder kan vara farligt för små barn. Risken för ett överskott av järn hos kvinnor är väldigt liten. Män i allmänhet har ofta en välbalanserad järnstatus, ett extra tillskott är därför onödigt.

 

Var i kosten hittar vi järn?

HEMJÄRN eller organiskt järn som bara finns i kött och blodmat och är rikare på järn än icke hemjärn. Rött kött som nöt och vilt är bäst. Blodpudding, leverpastej och inälvsmat är också förträffligt. Näst bäst är vitt kött som till exempel kyckling och kalkon. Fisk, helst fet fisk som strömming, lax och makrill, kommer på tredje plats. Men även skaldjur innehåller järn.

ICKE HEMJÄRN eller oorganiskt järn som främst finns i mat från växtriket, i grönsaker, framför allt i gröna grönsaker som persilja, broccoli, paprika, nässlor och spenat, men även i vitkål, potatis, rödbetor, bönor, linser, jordärtskockor, hallon, vinbär, jordgubbar och torkade aprikoser, nötter och mandel. Mat med icke hemjärn kräver mer kvantitet för samma mängd som via hemjärnsrik mat.

Källa: Må Bra

 

Vanliga livsmedelsinnehåll av järn:

Gröna ärter                      2 mg/100 g

Brysselkål                        1,4 mg/100 g

Bruna bönor, kokta         1,84 mg/100 g

Fullkornsbröd                  2,9 mg/100 g

Torkade linser                  6,8 mg/100 g

Broccoli, fryst                  0,51 mg/100 g

Spenat, fryst                    2,0 mg/100 g

Torkade aprikoser           6 mg/100 g

Kokt potatis                     0,38 mg/100 g

Russin                               2,4 mg/100 g

 

Hur mycket av järnet i kosten tas upp i kroppen?

Mellan 15-35 procent av hemjärnet som finns i kosten kan tas upp i kroppen. För icke-hemjärn är motsvarande siffra 2-10 procent. De stora variationerna beror främst på individens järnstatus. Upptagningen av icke-hemjärn är beroende av kostens sammansättning. Det genomsnittliga upptaget på allt järn som tillförs till kroppen ligger på ca 10 procent. Den moderna människans kost innehåller ca 5 mg per 1000 kcal. Den som intar 2000 kcal får ut 10 procent av 10 mg, ca 1 mg järn. Många människor äter väsentligt mindre, med ett dåligt näringsinnehåll blir intaget av järn också mycket mindre än vad som behövs.

 

Vilka faktorer påverkar upptaget av järn i kroppen?

Upptagningen av icke-hemjärn stimuleras av sura ämnen, C-vitaminer och surkål. Ämnen som hämmar upptaget av järn är kaffe, te, choklad, ägg och mjölk. Hemjärn påverkas inte alls av hur kosten är sammansatt.

 

Vem behöver extra tillskott av järn?

Ibland har kroppen ett ökat behov av järn, t.ex. i puberteten när man växer fort, om man är gravid eller ammar. Spädbarn, särskilt för tidigt födda, och tonåringar som växer snabbt får också oftare järnbristanemi. Barn behöver 8 – 11 mg järn/dag.

 

Gravida

Varför ökar kroppens järnbehov under graviditeten? Under en graviditet behöver blodmängden öka för att blodcirkulationen till fostret skall vara tillräckligt bra. Moderns blodmängd ökar med 50 % under graviditeten. Fostret och livmoderkakan skall också ha ett extra tillskott med blod och järn. Kroppens dagliga järnbehov ökar från 1-2 mg per dygn i början av graviditeten till 8-9 mg i slutfasen. Under den senare hälften av graviditeten ökar kroppens upptag av järn. Denna ökning är inte tillräckligt stor för att täcka det totala järnbehovet. Därför behöver de flesta gravida kvinnor komplettera sin kost med ett tillskott av järn för att klara underskottet av järn.

 

Hur stort är järnbehovet hos gravida?

Gravida löper en mycket större risk att drabbas av järnbrist, om inte ett extra tillskott av järn tillförs. En graviditet medför ett ökat järnbehov, detta beror på det ökade antalet röda blodkroppar, järn till fostret och till livmoderkakan. Under de första månaderna av en graviditet kan järnbehovet minska, detta beror på den uteblivna menstruationen, fostrets behov av järn uppstår inte förrän under den senare delen av graviditeten. Under en graviditet ökar järnbehovet med ca 1000 mg, 500-600 av dessa behövs under senare delen av graviditeten. Järnbehovet är ca 7-8 mg per dag och detta kan aldrig uppnås utan ett extra tillskott av järn.

 

Vegetarianer

Järn i vegetarisk kost är svårare att ta upp. Vegetarianer bör därför äta ca 80 % mer järn än rekommendationen.

Källa: www.halsosidorna.se

 

Idrottare

Konditionsidrottare, och särskilt kvinnor, har ett högre behov av järn än den övriga befolkningen. För löpare och alla andra konditionsidrottare sänker järn- och blodbrist prestationsförmågan. Idrottare på toppnivå behöver också ett större förråd av järn pga. den höga ämnesomsättningen. Trots att elitidrottande kvinnor äter bättre och menstruerar mindre har de lika ofta järnbrist som icke-idrottare.

 

Kvinnor i fertil ålder

Kvinnor som har menstruationer behöver mer järn är män. Livsmedelsverket rekommenderar att kvinnor i fertil ålder får 15 mg järn/dag och 9 mg för män.

 

Äldre

Med åldern försämras kroppens förmåga att ta till vara det järn man får i sig, därför är järnbrist vanligare hos äldre. Olika sjukdomar i tarmen kan också ge försämrat upptag av järn, däribland glutenintolerans.

Vad är folsyra?

Folsyra, vad är det?

Folsyra är ett vattenlösligt B-vitamin som finns i lever, kött, jäst, spenat, kål, bönor, bär, apelsiner och grovt bröd. En välbalanserad kost ger oss vanligen tillräckliga mängder av de flesta vitaminer. Folsyra är lite annorlunda när det gäller den genomsnittliga konsumtionen hos svenska kvinnor och män. Genomsnittskonsumtionen är avsevärt lägre än det rekommenderade intaget som är 200 µg per dag. Idag finns det en mängd internationella undersökningar som visar att ett extra intag av 400 µg per dag utöver det vanliga intaget via kosten är gynnsamt för kvinnor i fertil ålder. Folsyra är en mycket viktig komponent vid nybildningen och delningen av celler.

 

Folsyrabrist?

Vid brist på folsyra blir resultatet en försämrad celldelning och en rubbad proteinomsättning. Effekterna märks främst vid bildning av röda blodkroppar men även bildningen av vita blodkroppar påverkas. Orsaken till brist är ofta en bristfällig kost, ofta i kombination med ett ökat behov t.ex. vid graviditet. Gravida kvinnor med små lager av folsyra utgör således en riskgrupp.

 

Vad säger Livsmedelsverket om folsyra?

Bör en kvinna som planerar att bli gravid äta extra folsyra? Ja. Socialstyrelsen, Livsmedelsverket och mödravårdscentraler rekommenderar numera (sedan januari 2001) kvinnor i barnafödande ålder – särskilt de som planerar att bli gravida – att äta minst 400 µg folsyra per dag. I första hand bör kvinnan öka konsumtionen av folsyrarika livsmedel, framför allt frukt, grönsaker och rotsaker, i andra hand ta tillskott av folsyra.

 

Bakgrund

Vid en internationell jämförelse är risken för en svensk kvinna att föda ett barn med ryggmärgsbråck bland de lägsta i världen Men kvinnor som tidigare fött barn med ryggmärgsbråck är en riskgrupp. Flera undersökningar har visat att man kan minska riskerna för dessa kvinnor att föda ytterligare ett barn med denna missbildning genom att ge dem höga doser folsyra en tid innan nästa graviditet. Folsyra bör tas under en månad före befruktning och därefter under de tre första månaderna av graviditeten. Om det finns planer på att bli gravid bör man börja direkt med att ta ett tillskott. Alla graviditeter är dock inte planerade, upptäcks en graviditet är det viktigt att tillföra folsyra så tidigt som möjligt.

Blodbrist

Blodbrist

Vad är blodbrist?

Efter syre, kisel och aluminium är järn det mest allmänt förekommande grundämnet i jordskorpan. Med detta som bakgrund är det mycket märkligt att en så stor del av jordens befolkning lider brist på järn. Järnbrist är det vanligaste bristtillståndet i Sverige. I kroppen finns det normalt rikliga järnreserver, i mjälte, lever och benmärg. Kroppen tar av dessa reserver vid behov, för att kunna upprätthålla järnbalansen, Hb-värdet. Om tillförseln av järn kommer i obalans, prioriteras nybildningen av röda blodkroppar framför en utbyggnad av depåerna. När depåerna minskas eller är på väg att tömmas, uppstår det tillstånd som kallas järnbrist.

 

Hur märker man att man har järnbrist?

Symtom på järnbrist, är att man känner sig trött, hängig, blir lätt irriterad och har svårt att fokusera och koncentrera sig. Blekhet, huvudvärk, ökat behov av sömn och en nedsatt prestationsförmåga kan vara tecken på ett bristtillstånd av järn. Olika kliniska studier har visat att bara en liten brist på järn påverkar våra fysiska och psykiska prestationer. Järnbrist är ett tillstånd som bör behandlas innan det utvecklas till en anemi.

 

Hur kan det komma sig att järnbrist är mycket vanligare idag än förr i tiden?

En förklaring till detta är att vårt behov av energi har ändrats dramatiskt, detta beror främst på den tekniska utvecklingen som har skett i samhället. Vårt fysiska arbete som utfördes förr i tiden har automatiserats och vi tillbringar mer tid med att sitta ner vid våra arbetsplatser. Vårt energibehov sjunker eftersom våra fysiska aktiviteter minskar också. Med det minskade energibehovet minskar också vårt energiintag. Vi äter mindre och således får vi i oss mindre järn. Bland kvinnor i fertil ålder har minskningen varit så markant, att järninnehållet i kosten för många ligger under den rekommenderade nivån, som är nödvändig för att balansera upp förlusterna av järn.

 

Varför är det så vanligt med järnbrist?

Ca 15 procent av jordens befolkning har järnbrist, enligt WHO är det den näst vanligaste bristsjukdomen efter proteinbrist. I vår del av världen är det vanligare än vad man tror med järnbrist. Studier har visat att 30 procent av alla skandinaviska kvinnor i fertil ålder har låga halter av järn. Tonåriga flickor har en ännu högre siffra, enligt en studie hade 50 procent av tonåriga flickor år 2000 för låga järnvärden.

 

Järnbrist – hur behandlas det?

Järnbrist orsakad av ett för lågt järninnehåll i kosten, kraftiga menstruationer eller blodgivning, kan lätt återställas via ett extra tillskott av järn. Ett järntillskott är ofta aktuellt under en längre period och då rekommenderas järntillskott med lågdos av järn, ca 20-30 mg per dag. Vid högre dosering av järn förekommer ofta biverkningar i form av magbesvär som förstoppning, diarré eller illamående. 60-100 mg per dag räknas som hög dosering av järn. Järnmängder på över 50 mg per dag kan försämra upptaget av andra mineraler, zink är exempel på detta. Zink är viktigt för många funktioner i kroppen, framför allt under en graviditet, brist på zink kan orsaka för tidigt födda barn eller barn med låg födelsevikt. Järnbrist i samband med graviditet bör behandlas i samarbete med läkare.

 

Vad innebär hemoglobinvärdet?

Hb-värdet, hemoglobinvärdet är ett uttryck för mängden av hemoglobin i blodet, de röda blodkropparnas syrebindande kapacitet. Detta värde är beroende av ålder och kön. Normalt blodvärde för män är 130-160 g per liter blod och för kvinnor är motsvarande siffra 120-140 g per liter. Låga värden beror ofta på ett järnunderskott, dock kan ett normalvärde dölja en brist. Hb-värdet ger nämligen ingen fingervisning om statusen på järndepåerna. När kroppen står inför ett för lågt intag, stora förluster av järn eller ett ökat behov av järn, försöker kroppen så långt det är möjligt att upprätthålla järnnivåerna i blodet och olika kroppsvävnader. Därför kan kroppens järndepåer vara tomma innan Hb-värdet sjunker. Detta gör att man inte alltid kan lita på Hb-värdet.

 

Serumferritin, vad är det?

Depåjärn som finns i lever, mjälte och benmärg innehåller ett protein som kallas ferritin. Det finns ett klart samband mellan mängden av ferritin i blodet och mängden av reservjärn i depåerna. En låg serumkoncentration av ferritin är det första tecknet på att depåerna håller på att tömmas. Detta är ett säkrare tecken på järnbrist eller negativ järnbalans, än vad Hb-värdet är, eftersom Hb-värdet är lågt för att depåerna är tomma. Ett S-ferritin värde under 10-15 mikrogram per liter visar alltid på en järnbrist. Ferritin koncentrationen i serum är en liten dynamisk parameter, detta betyder att dygnsvariationen är liten och kostens inverkan är minimal. Användandet av serumferritin bestämmelse som hjälpmedel för att påvisa järnbrist har fått en ökad betydelse under senare år.

 

Finns det fler sätt att mäta järnnivån på?

Serumjärn och järnbindningskapaciteten(TIBC) är andra metoder för att mäta järnstatusen i kroppen. Serumjärn visar statusen på det järn som är i rörelse i kroppen. Koncentrationen påverkas lätt av fysisk aktivitet och intag av järn via kosten, detta gör att dygnsvariationen är stor, metoden utnyttjas allt oftare vid bestämning av ferritin i serum vid järnstatus utredningar. TIBC, Total Iron Binding Capacity, visar om den totala järnbindningskapaciteten är nedsatt eller förhöjd.

Artiklar

Järnbrist kan störa viktig anknytning

En tidig anknytning mellan modern och det nyfödda barnet anses mycket viktig. Samtidigt drabbas många nyblivna mammor av anemi, något som kan störa den här processen. En amerikansk studie som omfattade 95 kvinnor presenterades på en konferens i San Diego tidigare i år. Sedan tidigare vet man att blodbrist kan öka risken för depression efter förlossningen. Den aktuella studien bygger på videoobservationer av de nyblivna mödrarna, vilka delades in i tre grupper. En grupp hade normala blodvärden. De två övriga hade lätt anemi med sänkta järnvärden. En av dessa grupper fick järntillskott under studiens gång. De mödrar som hade normala värden eller som fick järntillskott visade sig samspela bättre med sina nyfödda spädbarn. Då järnbrist och lätt anemi är tillstånd som är enkla att behandla, menar forskarna, med dr. Laura Murray-Kolb i spetsen, att nyförlösta mammor bör hållas under uppsikt och vid behov behandlas för detta.

Källa: BBC Online

 

Järntillskott kan hjälpa mot förlossningsdepression

Anemiska mödrar som åt järntillskott rapporterade signifikant förbättrade depressions och orosnivåer efter förlossning jämfört med de som åt placebo visar en randomiserad, prospektiv studie på sydafrikanska kvinnor. Forskarlaget har tidigare visat att tillskott med järn kan öka koncentrations och minnesförmågan även hos icke-anemiska unga kvinnor. Deras studier visar att många organ i kroppen påverkas negativt innan det syns på hemoglobinvärdet som är en markör för anemi. Det pågår för närvarande en europeisk studie som undersöker effekt och säkerhet för järntillskott till gravida kvinnor.

Källa: Journal of Nutrition (vol. 135, pp267-272)

 

Forskarna oense om gränsvärden

Det är svårt att mäta järnbrist. Ännu finns ingen mätmetod som på ett bra sätt visar när kroppen har för lite järn i sina depåer. Både i Göteborg och Umeå har forskarna valt att mäta nivåerna av serum ferritin som är ett järnbindande äggviteämne som finns i blodet. Frågan är vid vilken nivå av serum ferritin som man kan tala om järnbrist.

Under 15 mikrogram per liter blod säger forskarna i Göteborg. Inte förrän värdet har sjunkit till 12 mikrogram per liter tycker Umeåforskarna.

När det gäller ungdomar och barn hävdar forskarna i Umeå att det inte alls går att lita på de referensvärden som finns. Vuxnas gränsvärden går inte att använda på barn hävdar de.

Källa: Malmö TT

 

Håll humöret uppe med folsyra

Depression

Experterna har sedan 1960-talet känt till att man kan bli deprimerad om man äter för lite av B-vitaminet folsyra. Och nu visar en ny studie att framför allt kvinnor är känsliga för folsyrebrist. I studien deltog 627 män och 883 kvinnor och det var bara bland kvinnorna som man fann ett samband mellan folsyrestatus och depressioner. De kvinnor som åt minst folsyra löpte dubbelt så stor risk att drabbas av depressioner jämfört med de kvinnor som åt mest folsyra. Rekommendationen är att inta 300 µg folsyra om dagen. Om du är gravid eller planerar att bli det ska du få i dig 400 µg folsyra om dagen.

Källa: iFORM 5/2005, American Journal of Clinical Nutrition

 

Satsa på järnstyrka

Yrsel, håravfall, extrem trötthet, koncentrationssvårigheter, sömnrubbningar och deppighet. Listan kan göras lång över symtom som skvallrar om järnbrist. Dessvärre kan symtomen också kopplas ihop med stress, och många tror att de har med livssituationen att göra, medan i själva verket ett järntillskott kanske skulle kunna få kvinnor att må bättre. Lena Rosander Hulthén, professor i klinisk nutrition vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg menar att kvinnor ska sluta bita ihop. Det finns en tendens, både hos en del läkare och hos kvinnorna själva, att betrakta trötthet som ett normalt kvinnligt tillstånd. Vilket förstås är helt fel. Var tredje kvinna i fertil ålder har järnbrist. Orsaken är främst menstruationerna, men också ett slags naturens orättvisa. Män har stora kroppar och äter därför mer än vad kvinnor gör. Trots att det egentligen borde vara kvinnorna som skall äta de största biffarna, eftersom de har större järnbehov än män. En del bantar och andra undviker kött, för att de tror att kött är fett, och många unga kvinnor väljer vegetarisk kost. En studie från Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet visar att 50 % av alla tonårsflickor och 25 % av pojkarna har järnbrist, vilket kan leda till inlärnings? och koncentrationssvårigheter. Kvinnor i fertil ålder förlorar järn varje månad vid menstruation. Det är viktigt att fylla på järnförrådet via kosten men många kvinnor äter inte tillräckligt. Stress kan också påverka upptaget av järn i tarmen negativt. Tonårsflickor: Vid 15-17 års ålder har de flesta flickor passerat den starkaste tillväxtfasen, ändå har de ett högre järnbehov än vad den vuxna kvinnan har. Även pojkar i tonåren har ökat järnbehov, på grund av tillväxten. Gravida har dubbelt så stor blodvolym som andra kvinnor och behöver mer järn för att försörja fostret och moderkakan.

Vegetarianer är en annan grupp som kan få i sig för lite järn på grund av att de inte äter kött som annars är bästa källan för järn. Idrottare och personer som tränar mycket kan behöva extra järn för att syresätta muskler och återuppbygga muskler.

Källa: ICA-kuriren 52-53/2004

 

Gravid? Mycket kaffe?

Håll igen med kaffet vid en graviditet. För mycket kaffe under graviditeten innebär större risk för att föda för tidigt och därmed en låg födelsevikt, visar en italiensk undersökning. Risken för att föda före 37:e graviditetsveckan är enligt undersökningen 30 procent högre om man dricker fyra eller fler koppar kaffe per dag under graviditeten jämfört med att inte dricka alls. Risken är 20 procent högre om man dricker tre koppar eller mer.

Källa: European Journal of Clinical Nutrition

 

Livmoderhalscancer: Ät mycket B-vitaminer

Kvinnor som får massor av B-vitaminer, framförallt folsyra, riboflavin (B2), tiamin (B1) och B12 minskar risken för att drabbas av livmoderhalscancer. Forskarna har undersökt 271 kvinnor med friska celler och 214 kvinnor hos vilka man har fastställt förstadiet till livmoderhalscancer. Undersökningen visade att de kvinnor som fick det största tillskottet av B-vitaminer löpte minst risk att utveckla sår i livmoderhalsen. Därför är det extra viktigt att kvinnor får i sig tillräckligt med B-vitaminer.

Källa: Cancer Causes & control

 

Folsyra i maten ger minskad risk för äggstockscancer

En stor mängd folsyra i maten kan ha ett samband med en minskad risk för äggstockscancer, speciellt bland kvinnor som dricker alkohol. Folsyra är ett vattenlösligt B-vitamin som spelar en viktig roll vid bildning och reparation av DNA. Tidigare studier har visat att en för liten mängd folsyra i maten kan vara kopplat till en ökad risk för bröst och tarmcancer, speciellt bland personer som dricker alkohol. I mars presenterades i Journal of the National Cancer Institute en studie av drygt 60 000 svenska vinnor där mängden folsyra i maten ställts mot förekomsten av äggstockscancer. Studien har gjorts vid Karolinska Institutet i samarbete med forskare vid Harvard School of Public Health. Resultatet visar på ett samband mellan en stor mängd folsyra och en mindre andel äggstockscancer. Bland kvinnor som konsumerar mer än 20 gram alkohol per vecka (ungefär två drinkar) och äter en folsyrarik kost var risken att få äggstockscancer 74 procent lägre än bland de som äter en folsyrafattig kost. Inget samband mellan mängden folsyra i kosten och risken att få äggstockscancer hittades bland de kvinnor som dricker mindre alkohol. Vidare studier krävs för att klargöra om dessa resultat gäller generellt i andra grupper också för att värdera effekten av tillägg av folsyra.

Källa: Karolinska Institutet 040302

 

Mjölet orsak till flickors järnbrist

Järnbrist hos tonårsflickor har ökat med över 30 procent sedan 1995. Vid den tidpunkten slopades järnberikningen av mjöl. En undersökning gjord vid Göteborgs Universitet visar att just den slopade järnberikningen är boven i dramat. Professor Lena Hulthéns forskning om järnbristen och dess orsaker har fått stor uppmärksamhet utomlands. En rapport ligger inne för granskning hos den vetenskapliga tidskriften The Lancet. Lena Hulthén, som är professor i klinisk nutrition, har undersökt 600 flickor och lika många pojkar i årskurs nio vid två tillfällen. Första gången var 1994 innan järnberikningen slopades. Nästa undersökning gjordes år 2000. 1994 bedömdes 38 procent av flickorna ha järnbrist. Sex år senare hade den siffran stigit till 50 %. Trots att studien tydligt visar att järnbristen ökat, främst bland flickor men även hos pojkar, har Livsmedelsverket inga planer på att återinföra järnberikningen av mjöl. Vi ligger lågt med järnberikning eftersom vi vill att folk skall äta fullkorns-bröd, säger professor Åke Bruce vid Livsmedelsverket till Sydsvenskan. Göteborgsstudien visar att ungdomarnas största järnkälla är just bröd och spannmål. Men Åke Bruce, som är professor i tillämpad näringslära, vill istället få folk att ändra kostvanor. Det är bättre att satsa på att äta mer kött och frukt för att få upp järnvärdena än att järnberika mjölet, säger han. Redan på 70-talet upptäckte forskare i Göteborg att bara en liten del av det järn som tillsattes i mjölet togs upp av kroppen. När sedan livsmedelsindustrin ville slopa berikningen för att kunna exportera mjöl gick Livsmedelsverket med på detta.

Källa: Sydsvenskan

 

Extra folsyra skyddar foster

Varje år drabbas ca 100 foster av ryggmärgsbråck. Antalet skulle vara betydligt färre om alla svenska kvinnor kände till att de rekommenderas att äta extra tillskott av folsyra, skriver Louise Ungerth, chef för konsumentfrågor vid Stockholms konsumentförening. Kvinnor som planerar att bli gravida bör äta tillskott av B-vitaminet folsyra för att minska risken för att barnet ska få ryggmärgsbråck. Sambandet är välkänt – men informationen når inte ut. Inte ens hälften av alla kvinnor i fertil ålder känner sig välinformerade om att de rekommenderas att äta extra folsyra. Det visar en ny undersökning beställd av Konsumentföreningen Stockholm (KfS). KfS kräver nu att ansvariga myndigheter säkerställer att information om folsyra når kvinnor i fertil ålder. Sverige har, till skillnad från många andra länder, inga rutiner som garanterar att kvinnor får information om att de bör äta extra tillskott av folsyra. I den medicinska världen har sambandet mellan folsyra och en minskad risk för ryggmärgsbråck varit känt i åratal. Trots detta väljer Socialstyrelsen och Livsmedelsverket att ligga lågt med informationen. Det är omöjligt att förstå och försvara. Ryggmärgsbråck drabbar fostret i ett mycket tidigt stadium av graviditeten. Därför bör kvinnor äta extra folsyra redan när graviditeten planeras. Ett dagligt intag av 400 µg av B-vitaminet folsyra minskar risken för ryggmärgsbråck väsentligt. Folsyra finns bland annat i apelsinjuice, bladgrönsaker och bönor, men koststudier visar att det är svårt att få i sig den rekommenderade mängden utan extra tillskott, till exempel i form av vitamindryck eller tablett. Källa: Konsumentföreningen Stockholm, Louise Ungerth Ät folsyra. Om du låter bli riskerar du fosterskador. Varje år föds i Sverige mellan 40 och 50 barn med neuralrörsdefekter. Ett extra tillskott av vitaminet folsyra hade kunnat förhindra detta. Folsyra är nödvändigt för produktionen av kroppens byggstenar, proteinerna. De är också livsviktiga vid cellbildning. Brist på folsyra är allvarligt för alla men framför allt för kvinnor som planerar att bli eller som redan är gravida. En gravid kvinna har dubbelt så stort behov av folsyra och har hon redan innan graviditeten låga värden, räcker det inte både hennes och fostrets cellbildning, och utvecklingen hos fostret äventyras. Kroppen kan öka järnupptaget under graviditeten, men det räcker i allmänhet inte till. Därför bör gravida ta järntillskott.

Utdrag ur Aftonbladets Hälsa bilaga

Källa: Aftonbladets Hälsa bilaga

 

 

Järnbrist kan ge stickningar i benen

Brist på järn i blodet kan vara orsaken bakom den oro eller krypande känsla i ben, fötter eller armar som en del drabbas av då och då. Det kallas restless legs syndrome (RLS). Var tionde person har besvären i större eller mindre utsträckning. I en studie tittade forskarna närmare på över 500 barn som hade drabbats av sjukdomen. 83 % av barnen hade ett järnunderskott. Forskarna vet inte exakt varför järnbrist har den effekten. I gengäld är de säkra på att om man bara börjar få i sig tillräckligt med järn i kosten kan det avhjälpa symptomen. Källa: John Hopkins och Annals of Neurology Restless legs syndrome (RLS) orsakar främst sensoriska fenomen i nedre extremiteterna, men oftast även motoriska symptom och sömnstörningar. Cirka 10 % av den vuxna, kaukasiska befolkningen i västvärlden lider av RLS. Prevalensen ökar med åldern, i åldersgruppen >60 år har 30 % sjukdomen. RLS debuterar vanligen i 30 – 40 årsåldern, men kan även drabba barn. Ungefär hälften av alla RLS-patienter har primär RLS, hälften sekundär. Ärftlighet ses i båda grupperna, dock betydligt vanligare bland patienter med primär RLS.

 

Primär RLS

Kunskap om specifik orsak saknas.

 

Sekundär RLS

Med sekundär RLS menas RLS orsakad av:

• Bristtillstånd

1. Järn

2. B12

3. Folat

• Sjukdom

• Läkemedel och andra substanser

• Graviditet

 

Utdrag ur www.internetmedicin.se

Källa: www.internetmedicin.se

 

 

 

 

Brev från våra kunder

Nöjda kunder berättar…

 

Hej!

Efter att ha druckit Ferronol i mindre än två månader har jag fått upp mitt blodvärde från 116 till 130! Nu är jag äntligen pigg och glad igen utan att ha fått ont i magen när man äter järntabletter!!

Hälsningar från en pigg och glad Eva

 

Jag började ta Ferronol för ca två månader sedan då jag behövde ta järntillskott i samband med min graviditet. Jag hade börjat känna av de vanliga symptomen på järnbrist, och blodprovet hos barnmorskan visade att det var dags att börja ta järntabletter. Jag ville hitta ett alternativ till de traditionella järntabletterna som jag tog under min första graviditet och som jag fick en hel del besvär av. Det var då jag hörde talas om Ferronol som är ett järntillskott i flytande form. Jag testade och insåg att det både smakar gott och är fritt från de biverkningar jag fick under förra graviditeten. När jag mätte mitt järnvärde efter några veckors användande hade det till och med stigit utan att jag hade tagit en enda järntablett. Jag kan verkligen rekommendera Ferronol som ett naturligt val för alla som behöver fylla på järnvärdet. Det både fungerar och gör mig välmående genom graviditeten.

Josefin 36 år

 

Mitt namn är RosMarie och jag är 54 år gammal.

Jag har varit sjukskriven sedan 2002 för att mina blodvärden varit extremt låga, trots järntabletter så har värdena aldrig gått upp till det normala. Minns ett år straxt före jul, hade varit på kontroll hos min husläkare och tagit blodvärdena bl. a. På eftermiddagen ringer han och säger att jag omedelbart måste uppsöka lasarettet i Enköping. Han vill veta om det stämmer att mitt blodvärde nu ligger endast på 60. Han säger att det är AKUT och att jag måste åka in.

Så här har det hållit på under åren, blodvärdena har varierat mellan 85-116. Någon enstaka gång har det varit över 120. Jag har ätit mina järntabletter och stundtals blivit ordinerad upp emot 4 st./ dag. Dock utan vidare resultat.

Så i augusti ser jag en annons i Hemmets Journal om ett nytt preparat som kommit ut och som heter Ferronol. Vid ett besök hos min husläkare, visar jag henne flaskan och säger att jag börjat ta detta preparat.

Nu sist när jag var på Akademiska och tog mina blodvärden så var mitt Hb fantastiska 144. Så högt har jag aldrig haft tidigare. Enda orsaken måste vara Ferronol.

Det är fantastiskt!

Mvh RosMarie

 

 


Köp här

kr205.00Lägg i varukorg